Nyheter

Nyheter

Svartalwens Nyheter

I denna blogg kan du följa vad som händer och sker med hundarna och mig. Varmt välkommen att lämna kommentarer, kom bara ihåg att skriva vem du är.

Mer om kennel Svartalwen kan du läsa på hemsidan www.svartalwen.com

Välkommen!

Leia friskförklarad

Juni 2012Posted by Anna-Lena Thu, June 28, 2012 15:35:42

Ormtjuserskan var på veterinärbesök igår eftermiddag för att kolla att inga inre organ tagit skada av ormbettet. Lever och njurvärden var perfekta, ingen infektion och inga missljud eller orytmik i hjärtat. Väntar på sista svaret där man via blodprov kan se ev hjärtmuskelinflammation men veterinären trodde inte att det ska visa något. Veterinären tyckte Leia var i synnerligen god kondition, enda anmärkningen var att hon var lite väl generös i sitt utdelande av pussar smiley. Leia får för säkerhets skull vila till på lördag, sedan sätter jag igång henne igen. Hon har i och för sig fått gå lös på ca 10 minuters promenader, och springer och leker som en tok gör hon ju även hemma i trädgården, men några långa rundor har vi inte varit på sedan förra tisdagen. Ska bli skönt att få återgå till vardagen igen. Nu hoppas jag innerligt att vi slipper fler ormar på ett bra tag.

Har förresten gjort slag i saken att vaccinera mig mot TBE. Kompisarna på klubben pratar mycket om detta och till och med jag kände till slut att det kanske är en bra idé att vaccinera sig om man nu kan det...

Till helgen blir det spårträning på lördag och jaktträning på söndag. Valparna ska förberedas för sina officiella debuter på B-prov!

Leia ormbiten

Juni 2012Posted by Anna-Lena Wed, June 20, 2012 09:24:15

Stackars Leia trampade rakt in i en mindre samling ormar igår och blev biten i en framtass. Först trodde jag inte att hon fått något gift alls i sig då tassen inte svullnade, men hon haltade så ont gjorde det allt. Efter någon timme började det dock svullna och vi åkte in till Blå Stjärnan i Göteborg. Allmäntillståndet på Leia var gott, glad och pigg, lugn puls och ingen förändring av slemhinnor, så veterinären var positiv men som alltid är det allvarligt med ormbett. Leia fick stanna kvar på sjukhuset över natten för vätskebehandling med dropp. Hon skulle också få serum, som bara det kostar ca 7500 kr. Hoppas få hämta hem henne pigg och kry i eftermiddag.

Fick precis besked om att jag nu kan hämta hem min glada, positiva och pigga hund! Puh, så skönt! Nu väntar 7 dagars vila för ormtjuserskan, därefter efterkontroll i form av blodprov och hjärtkoll. Om allt är bra då blir hon friskförklarad.

Halvårsavstämning

Juni 2012Posted by Anna-Lena Tue, June 19, 2012 08:51:06

Nu har halva året snart gått och en avstämning av mål är på sin plats.

Aska håller sin plan och hittills går allt enligt (eller över) förhoppning.

Leia har redan uppnått årets svåraste (?) mål med råge med sitt VG på officiell utställning!

Goe Dipper har hittills tagit ett Cert på bruks, saknar fortfarande det sista för SE SpCH (gamla brukschampionatet), men har uppnått sitt svåraste mål för året genom att kvala in till årets SM i Bruks! PM har i och för sig inte kommit än (anmälningstiden går ut på måndag), men om resultaten på SBK Tävling stämmer - och det ska de ju göra - så är vi med som 29:e hund av 30 möjliga. Heja Dipper!!!

Detta blir i så fall "10-SM-jubileum" för mig smiley; 8 bruks-SM och 2 lydnads-SM. Förtjänar att firas lite extra smiley.



Leia på Danska Retrievermästerskapet

Juni 2012Posted by Anna-Lena Sun, June 17, 2012 19:38:12

I fredags kväll åkte Ingela och jag, tillsammans med Mekko, Leia och Aska på ännu en resa till vårt rödvita grannland. Denna gång gick resan hela vägen till Jylland, närmare bestämt Kolding. Dipper fick stanna hemma hos min snälla mamma. Dipper och min mamma är verkligen ett fint par, mamma älskar Dipper och Dipper älskar mamma. Gulle-Dipp, en riktig toppenhund! Dock var jag på lördagen verkligen glad att jag inte anmält Dipper till RM:et...

Totalt var det 66 ekipage anmälda, om jag läste rätt var det tre svenskar (Ingela, undertecknad och Janne Stihl) och resten danskar. Rasfördelningen är jag lite osäker på, men jag tror att det var en golden, minst fem flattar och resten labbar. 10 domare var utsedda att skipa rättvisa på fem poster, där vissa var tudelade men då på likvärdig mark. Provet är ett B-prov, alltså kallvilt. Upplägget var mycket trevligt, klurigt och utmanande - enkelt var det då rakt inte, långa avstånd (utom på söket...) och hård men rättvis bedömning.

Leia och jag inledde dagen med att gå in som första släpp på station "tramp", vilket alltså var en walk-up. Två hundar per släpp, två skyttar framför på böljande hagmark med hög och krävande vegetation. Inalles var det fyra markeringar per hund och en avslutande dirigering. Leia skötte sig riktigt bra! Missade dessvärre en markering helt som jag fick styra till och behövde en liten hjälp av mig på en markering i ett hav av höga brännässlor, men det får betraktas som helt okej på denna svåra nivå. Vet inte hur långa markeringarna var, men långa var de, likaså dirigeringen. Totalt fick vi 16 poäng och min parkamrat 13.

Efter detta gick vi till station "mark", som var en markeringsstation. Först kastades en dubbel (lång!) på linje och när hunden hämtat den första markeringen kastades det en markering till, åt ett annat håll. Därefter skulle de återstående markeringarna avhämtas - en så kallad "två-och-en-halva". Här vet jag faktiskt inte riktigt vad Leia höll på med, för markerade gjorde hon då inte - 11 poäng fick vi och det var jag glad för. Usch, vilken dålig insats!

Nästa staion för vår del var station "jagt". En klurig uppgift, riktigt rolig faktiskt! Inleddes med en kort transport, stopp och ett snabbt skott mot en markering en bra bit ner för en kulle. Därefter sköt skytten ca 90 grader åt höger. Först skulle nu markeringen hämtas, vilket Leia gjorde utmärkt. Sedan fortsatte transporten, runt en kulle och ner parallellt med sjön. När vi passerade ett buskage såg jag att Leia vädrade in något spännande men hon hängde tack och lov ändå med vid sidan. Efter ytterligare transport stoppade vi till och en fågel kastades framför oss, lite snett till höger om en stig som gick parallellt med sjön till vänster. Efter kastet gjorde vi helt om och fick anvisning om att hämta en dirigering i buskaget där Leia tidigare markerat vittring. Ett "ut" var vad som behövdes här! Därefter helt om igen och en snabb markering kastades ut på sjön, över en hög och tät grön vass. Efter att denna hämtats skulle så "minnesmarkeringen" hem. Här fick jag blåsa första och enda signalen på denna station då Leia sprang något för långt på stigen; ett stopp, tecken åt höger och så fick hon vind på fågeln. Domaren var imponerad och belönade oss med full pott, 20 poäng.

Vår fjärde station, "dirigering", blev en märklig historia. Den inleddes med en landdirigering över ett fält med varierande vegetation. Här kunde jag onekligen skött mig bättre... Hem kom fågeln i alla fall. Nästa uppgift var en vattendirigering - en mardröm bestående av en långsmal "mandelformad" damm i tät skog/grönska. Tror den kan ha varit ca 50 meter lång och kanske 20 meter bred. Uppgiften var att ca 10 meter från ena spetsen av dammen skicka hunden rakt över till andra sidans spets, där en fågel skulle ligga. Jag frågade innan jag skickade, om hunden måste simma hela vägen? Domaren ryckte på axlarna, svarade varken ja eller nej utan sade bara "du ser inte hunden i skogen". Jag ställde upp Leia, pekade ut riktningen och skickade iväg. Leia rivstartade, plaskade i vattnet (där hundarna försvann ur synfältet då det var en lite slänt ner mot dammen) och var borta! Jag stod iskall och väntade, stirrade bort mot den lilla lilla öppningen i vegetationen vid spetsen på andra sidan, i förhoppning att jag skulle hinna se Leia där och kunna blåsa stopp. Sekunderna gick och ingen Leia syntes till. Domaren gick då ner mot vattnet, hon trodde att Leia stod vid vattenkanten, och i samma stund knakade det i terrängen till höger om dammen. In kommer Leia farande i full fart, dyblöt och med en lika dyblöt liten duva i munnen! Domaren såg ytterst förvånad ut! "Den varianten har jag aldrig sett förut" sade hon och gav oss 18 poäng på hela stationen.

Vår femte och sista station "sök" blev tyvärr vårt fall. Söket var upplagt så att två par startade samtidigt, i var sin ända av en långsmal ängsmark. Uppgiften var att under långsam transport framåt skicka hundarna över ängen och upp i en skogsridå som följde ängen parallellt (tydligen ett inte helt ovanligt sätt att lägga upp sök i DK). Ängen som hundarna skulle passera var varierande ca 20 - 40 meter bred och skogsridån såg ut att vara ca 20 - 30 meter djup, och bakom där följde ett stort fält. Medan vi satt och väntade såg Leia funktionärer komma och gå från ena kanten av skogsridån och det visade sig vara en riktig nitlott. När vi väl fick börja gå och jag skickade iväg Leia fräste det bara till i terrängen och så var Leia borta... Kanske var hon över på Fyn en sväng...? Jag förstod ju att hon dragit iväg ut på fältet men hade en förhoppning om att hon skulle vända men fick till slut kalla tillbaka. Provade att skicka igen med samma resultat. När vi så efter ca 4 minuter nått till mitten av fältet och mötte det andra paret hade Leia alltså inte hittat någon fågel då det förstås inte fanns fågel ute på fältet där hon yrat omkring. Min parkamrat hade hittat tre fåglar. När vi sedan fortsatte promenaden, och alltså sökte där det andra paret redan varit var jag tydlig med Leia "nu går du LUGNT!" och nu verkade också hon ha fattat vart fåglarna fanns! Här hittade Leia sex vilt, två av dem "bonusvilt" som det andra paret inte hittat, medan min parkamrat hittade ett. Dessvärre hjälpte inte detta utan domaren underkände arbetet och gav oss 5 poäng, även om han sade att "del två var imponerande och synnerligen effektivt". RM-reglerna är sådana att om man får 5 poäng på någon station så får man inte gå vidare till finaler, då man inte kan tilldelas cert.

En bild på Leia, ca 18 månader gammal (foto Krister Sjöstrand). Kunde varit en bild på Aska - så lika som de är!

I skrivande stund vet jag inte mer än att 13 hundar gick vidare till semifinal, varav några av dem med sämre totalpoäng än vad Leia (70 p) och Mekko (67 p) hade, men med samtliga stationer på 6 poäng och uppåt. Kändes förstås jädrans surt för både Ingela och mig (Mekko hade också gått väldigt bra men hade en "fempoängare" med sig från "tramp-stationen" där hon helt missat en markering och dessvärre blev mycket (!) olydig). Jag tycker ändå att vi får vara nöjda, tror att vi hamnade på (om man räknar totalpoäng) ca 11 och 12 plats, eller därikring, av ca 60 väldigt bra hundar till start.

Så, istället för att ladda för final åkte vi hem till Ingela i Markaryd och ägnade söndagen åt att träna våra valpar. Idag fick Jazzå och Aska gå på sök (samma sök med omväxlande skick), långa linjer, mini-walk-up, "dirigering-till-plats-där-man-tidigare-hämtat-en-markering" och markering över stor småländsk stenmur. De är för härliga, våra små ungdomar! Tack igen Ingela för ännu en toppenhelg. Danska RM åker vi till nästa år igen - och då jävlar!

Dipper har haft en härlig helg tillsammans med mamma och skött sig exemplariskt! Goe Dipper!

Mattjuven

Juni 2012Posted by Anna-Lena Thu, June 14, 2012 16:23:18

Leia ger sig inte! När hon nu har kommit på den briljanta idén att själv kunna förse sig med mat när hon blir lite sugen är hon inte lättstoppad, kan jag säga! I två dygn fick fodertunnan stå orörd bakom kompostgallret, men idag när jag kom hem på lunchen hade listiga Leia på något sätt lyckats få in sin långa snok bakom gallret och bänt loss det - och ätit sig mätt. Hon bjuder även sina rumskompisar. Jädrans hund! Numer står fodertunnan i badrummet - med stängd dörr som öppnas utåt - borde hon väl inte kunna öppna...?

Vi ska förresten till Danmark i morgon kväll, Leia ska starta på Danska Retrievermästerskapet i helgen. Blir säkert jättekul att se henne vagga fram som en höggravid flodhäst...

Lydnadsträning

Juni 2012Posted by Anna-Lena Thu, June 14, 2012 10:03:49
Igår kväll träffades Hanna och jag på GMBK för en avstämning av valparnas status på lydnadsplanen. Hannas Skoj tränas förutom i jakt också i rapport och spår, och min Aska är ju tänkt att också få en brukskarriär. Själv får jag då och då ögonblick av hybris när jag tänker på att Aska ska starta appell i oktober smiley. Även om träningen hittills sannerligen bedrivits ytterst sparsamt, kunde vi igår konstatera att det nog ska bli klart till oktober. Duktiga - och lika i sina beteenden! - är de, syskonen!

Dipper spår Elfsborg

Juni 2012Posted by Anna-Lena Tue, June 12, 2012 10:52:03

Dippers sista chans till att höja poängen inför årets SM gick inte hem. Det blev åter igen ett dåligt och struligt spårupptag - betyg 5. Dock hittade vi alla pinnar denna dag men hade mycket strul på spåret. Uppletandet gjorde han jättefint men hittade bara tre föremål, betyg 8. På lydnaden hade vi mycket missar, så slutresultatet blev inte mer än 540 p. Tur i oturen att vi inte hade fullt på spåret när allt annat inte gick bra - då hade jag blivit blivit riktigt frustrerad... Dipper och jag får nu hoppas på turen att ingen bakifrån i resultatlistan går om oss och att vi ändå kan klamra oss fast som en av de sista eller som en av de första reserverna. Anmäler gör jag hur som helst - går det så går det!

Stort grattis till min duktiga träningskompis Fredrik med kelpie-Hebbe som höll ihop hela dagen och vann på fina 608 poäng. Detta säkrar deras första SM-start! Heja Fredrik!

Unghundsderby 2012

Juni 2012Posted by Anna-Lena Tue, June 12, 2012 10:42:16

Årets unghundsderby gick av stapeln lördagen den 9 juni i Bjuråker, för oss sörlänningar låååångt uppe i Norrland. Vår gemensamma resa började tidigt på fredag morgon med inpackning i Caddyn. Trångt, javisst, men finns det hjärterum så… Hanna, som jobbat hela natten, hade som plan att sova en del av sträckan upp. Trots öronproppar tror jag dock inte att hon sov särskilt mycket, och det var kanske tur då hon hade många uppdrag under resan, bland annat som Väderflicka, Geografifröken, Biologilärare och – vilket hon faktiskt är till profession – sjuksköterska.

Vi valde att inte köra E4, som kanske hade gått snabbast, utan for istället fram på lite mindre vägar och fick på så vis se ett litet urval av Sveriges inre – vi bor i ett vackert land! Några raster gjorde vi efter vägen och på en av dem, tack och lov den sista innan vi var framme, passade prins Loke på att rulla sig i …? Vet faktiskt inte i vad men det luktade något helt förfärligt! Hanna, som satt bredvid Loke, blev snabbt bedövad i näsan men återfick luktsinnet fram på kvällen. Den sista sträckan på kartan visade att det gick att snedda från Järvsö och dit vi skulle och det verkade ju vara en bra idé – i teorin i alla fall. Vägen hette Kalvstigen – och det kanske skulle gett oss en föraning – för Kostig var mer vad det liknade. Slingrande grusväg upp och ner och hit och dit, men fram kom vi till sist.

Campingen vi bodde på låg fantastiskt vackert vid en sjö. Stugan var okej men vi (jag) blev mycket misstänksam när jag såg madrasserna - kunde det vara vägglöss i stugan?! Det var det inte. På kvällspromenaden hade Malin en jädrans otur och trampade rakt ner i en väl dold djup håla. Stukad vrist och skrap på smalbenet, inte kul! Här fick Syster Hanna rycka in (jag är helt värdelös i dylika sammanhang, kan på sin höjd bistå med en värktablett) och med gemensamma krafter fick de Malin på banan igen. Kvällen förlöpte mycket trevligt i sällskap av bland annat Ingela, Mumme och Kerstin och två norrlandstjejer samt Sofie Helin som också hittat dit.

Lördag morgon hade vi nära att köra till provplatsen, tog ca 7 minuter, precis lagom. Hanna gick i grupp två, som alltså började på station 2 och Malin och jag hamnade i grupp tre, och började på station 3. Samtliga stationer bestod av enkelmarkeringar, som dock inte alls var så enkla. Jag gick in som första ekipage på station 3 och Aska gjorde en fin markering och vi fick för detta 18 poäng. Antar att Ingela Funck drog något på att det tog kanske 10 sekunder innan Aska hittade apporten, och kanske något på att Aska kunde bjudit upp apporten till mig snabbare, men det är svårt att säga när man inte får muntlig kritik.

Vår nästa station, 4, var en vattenmarkering. Här reste sig Aska när apporten landade i vattnet, men stod lugnt kvar till jag gav kommando. Lite otur hade vi allt, då en av funktionärerna valde att gå iväg för att hämta nästa ekipage precis när Aska var på väg tillbaka hem. Detta noterade Aska och satte full fart efter funktionären i tron att det var jag som stack iväg (vilket jag då och då gör på träning). Jag fick därför ropa på henne för att göra henne uppmärksam på vart jag var och vi tappade därför 2 poäng här, 18 p fick vi av domare Tommy Lundin.

Station 5 inleddes med en kort transport där man sedan gjorde vänster om halt. Här gjorde jag min tavla för dagen – jag måste ju alltid göra någon tabbe. Aska satte sig inte riktigt rakt vid min sida när vi vände upp och jag fick hjärnsläpp och envisades med att hon skulle korrigera sig rakt. Vilket hon också till slut gjorde men det kostade oss tre poäng, tror jag i alla fall för resten av markeringen tyckte jag att hon gjorde utmärkt. 17 p fick vi av domare Bertil Furberg.

Station 1 gick finfint! ”Tack för uppvisningen” sade domare Agneta Strömwall och gav oss 20 poäng – tack själv Agneta smiley.

Vår sista station var den som jag själv tyckte gick allra bäst men domare Ralf Falkeland drog ändå en poäng och gav oss 19 p. Vet faktiskt inte riktigt varför? Hur som helst så landade Aska på 92 poäng av 100 möjliga och jag var såklart supernöjd!

Loke gick en nära på lika fin runda och slutade på 88 poäng, kanonbra jobbat av Malin och Loke! Hannas Skoj höll på att slå både Aska och Loke med poängen 20-18-19-17, men hade dessvärre en plump i form av en försmädlig 0:a på station 3. Det förtar dock inte prestationen – kanonbra Hanna!

Det var dock inte bara våra unga hundar som gått bra och när det till slut var dags för semifinal togs de 10 bästa hundarna ut, vilket visade sig vara de som hade 94 poäng och uppåt! Stort grattis till Ingela med sin unge lilleman Jazzå gjorde en fantastiskt bra prestation och slutade som 4:a totalt!

Aska blev på sina 94 poäng delad 14 placerad av de 103 startande hundarna. Loke på sina 88 poäng blev 24:e placerad och Skoj på sina 74 poäng hamnade någonstans i mitten. Se här för fullständiga resultat; http://ssrk-gavleborg.se/uhd2012/resultat.pdf. Faktum är att vi inte ens hade vågat hoppas på att det skulle gå så bra – eller, här ska jag kanske för säkerhets skull säga jag hade hoppats. Hanna t ex, tror att hon helt otränad ska kunna springa Göteborgsvarvet på hyfsad tid nästa år - lycka till med det Hanna smiley, jag älskar din inställning!

Resan hem blev lika trevlig den. Tror vi pratade i princip non-stop i över sju timmar om allt möjligt mellan himmel och jord. Resan avslutades med att vi till slut lyckades övertala Hanna om att låta mig köra henne hela vägen hem till Torslanda och inte ta nattbussen från Centralstationen med Skoj – och ja, jag var mest rädd för Skojs skull - Hanna klarar nog det mesta smiley!

För att avsluta med en kort sammanfattning av en lång resa; Förutom att valparna skötte sig kanonfint och trivs så fantastiskt bra tillsammans och resultatet blev bättre än vi vågat hoppas på, hade vi det underbart trevligt ihop. Tack Hanna och Malin för en mycket givande tripp! Vilka härliga valpköpare jag har fått!

Next »