Nyheter

Nyheter

Svartalwens Nyheter

I denna blogg kan du följa vad som händer och sker med hundarna och mig. Varmt välkommen att lämna kommentarer, kom bara ihåg att skriva vem du är.

Mer om kennel Svartalwen kan du läsa på hemsidan www.svartalwen.com

Välkommen!

En bild till

November 2010Posted by Anna-Lena Sun, November 28, 2010 16:17:32

En bild till från i lördags, Leia längst till vänster med grått täcke (Foto I Karlsson).

Bild RM

November 2010Posted by Anna-Lena Sun, November 28, 2010 14:09:18

En bild som Ingela tog i lördags - säger mer än tusen ord, eller hur?!"I samspråk med Janne Wiberg, en av Dippers duktiga uppfödare som gick till final med sin fina hane Red!"

RM 2010 - ett snöigt SM

November 2010Posted by Anna-Lena Sun, November 28, 2010 13:47:31

Förväntningarna inför vår första start på Retrievermästerskapet var lågt ställda. Leia har de senaste veckorna gradvis tappat formen - kanske kommer löpet snarare än jag trott? I och för sig har vi sedan NC (sista helgen i oktober) bara tränat "jakt" två gånger - en gång i Kungsör då A-provet "frös in"och en gång för 14 dagar sedan då jag gick ut ensam med några dummiesar och hundarna. Känns såklart som en pinsamt dålig (och ärligt talat oseriös...) uppladdning inför ett svenskt mästerskap. Till mitt försvar får jag säga att tiden helt enkelt inte räckt till då det är för mörkt att träna på kvällarna efter jobbet och helgerna gått åt till brukstävlingar och domarkonferens (bruks).

Ingela hade ordnat en liten träning på fredagen hemma i Hulabäck och till vår hjälp hade vi snälla Margreth - tusen tack igen! Mekko var lika duktig som alltid och Leia sprang som vinden men lyssnade bara på typ var femte signal... Kylan bet ordentligt och efter någon timme gav vi upp och flydde in i värmen istället. Fredag kväll blev lika trevlig som alltid tillsammans med Magnus, Ingela och lilla söta My!

Samlingen på lördag morgon fick nog upp pulsen på de flesta av de 22 deltagarna. Då väderläget var som det var hade provledningen bestämt att allt jaktbart vilt skulle fällas - även gås. Det visade sig också bli ett stort aber för fem av ekipagen som direkt fick respass. En av dessa var dessvärre duktiga Mekko som inte ville gå i närkamp med en väsande gås!

Jag hade dragit startnr 19 och startade sent, näst sist i min grupp. Vi gick in för bedömning vid ettiden på eftermiddagen då snön föll tätt och ymnigt. Ekipaget innan oss, Fredrik Lindström med sin duktiga unge labbhane, fick anvisning om en fasan ca 100 meter tvärs över en hage där det fallit vilt lite här och var. Fredriks hund kom snabbt till området och sökte fint men hittade ingen fågel. Då fick han ny anvisning om vart fågeln var, "upp på gårdsplanen, ca 5 meter till vänster om bilen med släp - rätt nära den gula tegelbyggnaden". Fredriks hund sprang (enligt publiken) vid ett tillfälle rakt över fågeln men fick dessvärre ingen vittring. Jag stod hela tiden och hoppades att de skulle få hem fågeln och kände direkt när domaren kallade tillbaka Fredriks hund att det skulle bli för tufft för Leia. En bra dag hade hon förmodligen löst uppgiften galant, men inte idag. Jag fick henne lite omständligt till området (fick samma felaktiga anvisning som Fredrik) men fick sedan inte stopp på henne för att få ut henne den sista korta biten upp på gårdsplanen. Leia ville istället ner till vänster i skogen där hon sett fågel falla och varifrån vinden förde med sig vittring från redan apporterad fågel. Inte överraskande att hon inte riktigt ville lyssna idag, dessvärre... Domaren gick ut och fann fågeln och så var dagen över för både Fredrik och mig.

Jag är ändå glad att jag startade, alla prov ger nya erfarenheter! Jag fick se många bra hundarbeten och träffa många trevliga människor. Behövde inte heller ha dåligt samvete för att jag "tog plats" då alla reserver fick startchans p g a många strykningar. Jag kommer absolut att anmäla fler gånger, nästa år förhoppningsvis med Dipper - det behövs fler gula labradorer bland alla svarta smiley.

Jag har ju startat på några SM vid det här laget (7 i bruks och 2 i lydnad - och även ett antal andra större mästerskap), och måste säga att i jämförelse är bruks-SM överlägset roligast att starta på. Stämningen, med flera tusen i publik och knivskarp konkurrens på lika villkor (nåja...) mellan landets bästa bruksekipage oavsett ras, går inte att beskriva - måste upplevas!

Det är många som under åren sagt till mig att om jag istället för att hålla på med allt möjligt kunde koncentrera mig på en gren kanske jag skulle lyckas fullt ut? Kanske det, men för mig räcker det inte som stimulans att "bara" ta en hund till champion (i en gren...) och sedan starta på ett SM (och kanske några andra större tävlingar) per år - jag vill, och behöver ha, mer än så! Jag skulle nog förgås av tristess om jag inte ständigt satte upp nya mål och nya utmaningar att anta. Så många championat, SM och mästerskap som möjligt för mig, tack smiley. Alla är vi olika och tur är väl det?

KM i Bruks - med fel hund

November 2010Posted by Anna-Lena Sun, November 21, 2010 19:50:54

Idag var det dags för årets Klubbmästerskap i Bruks på GMBK - en mycket prestigefylld tävling smiley. Reglerna är snillrikt ihopsatta - varje deltagare väljer själv sina lydnadsmoment utifrån en given mall med koefficienter satta efter svårighetsgrad (maxpoäng 150). Till detta kommer uppletande uppdelat på två rutor, 10 föremål och maxtid 8 minuter (max 100 p). Varje förare avgör själv hur lång tid man vill lägga i första rutan - och tar med resterande av de 8 minuterna till ruta 2. Mycket taktik alltså!

Jag fick dock göra första valet direkt, då jag inte fick starta båda mina hundar (med anledning av uppletet där jag då skulle veta var föremålen låg för hund två). Då jag fick för mig att Leia kanske ändå går något säkrare på uppletet (och jag trodde att de skulle kunna göra likvärdiga lydnader) valde jag att köra på Leia, och ta Dipper utom tävlan. Det blev inte riktigt som jag tänkt mig... smiley.

Första uppletet stoppade jag efter tre föremål då jag tyckte att Leia sökt av hela området (3.41). Även Dipper hittade samma tre föremål som Leia (4.05). Dock visade det sig att där låg ett föremål till, som några hundar också hittade och alltså hade 10 p fördel framför oss andra.

Leias lydnad lämnade mycket övrigt att önska... Hon ville inte alls sitta i snön och var också märkligt disträ och tempofattig (löpet kanske kommer tidigare än förväntat denna gång?). Hon får väl anses förlåten i och med sin fina totala insats förra helgen (där lydnaden i o f s också var usel). Vi fick låga poäng rakt över och var därmed dessvärre helt borta från slutstriden. Lilla A-barnet Dipper skötte sig däremot utmärkt med bl a 10:a på fritt följ (elitutförande) och totalt 141 p av 150 möjliga.

Inför uppletande nr 2 startade man i omvänd startordning så Leia gick in som nr 6 och Dipper som nr 12 av de 15 ekipagen. Rutan var betydligt mer omväxlande och klurig än den första och denna gång var det också medvind (i alla fall på stigen). Leia letade bra men hittade ändå bara två av de sex föremålen. När jag gick in med Dipper hade de två hundarna innan hittat tre, och även Dipper hann med att finna tre prylar. Får säga att det knappast var en fördel att veta var två grejer var, bättre att inte veta alls...

Hundarna efter oss lyckades inte riktigt och det visade sig alltså att Dipper "vann" - fast utom tävlan - på 201 p. Klubbmästare blev istället Jonny med Hobbit (BC) på 199 p - stort grattis igen! Tvåa kom Linda med Gunde (malle) och trea Fredrik med Hebbe (kelpie) - stort grattis även till er! Leia placerade sig på en 7:e plats, mitt i fältet, och klättrade således tre placeringar på sista uppletet (som var svårt). Tusen tusen tack till Hanna med stab som arrangerade KM:et med den äran! Tack också för fodersäcken vi fick - fast vi var utom tävlan! Nu har vi kanonbra Specific-foder i mängder efter höstens framgångar . Tror hundarna kommer att uppskatta ombytet även om de gillar sitt RC 4300 smiley.

Nästa helg är det Retrievermästerskap... Är Leia lika lugn då kanske det kan gå riktigt bra smiley?!

Dipper startklar för uppletande! (Foto S Geijer)

Champion igen!

November 2010Posted by Anna-Lena Sun, November 14, 2010 17:38:02

Bruksprov SBKs Göteborgsavdelning; Leia vann dagens spårtävling och fick i och med det sitt tredje Cert och är nu Svensk Spårprovschampion - SE SpCh (gamla brukschampionatet)!!! Heja Leia!

Kort rapport om dagen; Leia gjorde ett kanonfint spårupptag i en lite klurig ruta med flera svaga stigar som korsade den öppna rutan. Hon kryssade sig fram i långsam galopp med låg näsa och med fullt fokus. Någon stig kollade hon lite extra men fortsatte sedan beslutsamt längre ut till hon kom på rätt spår och gav sig av - underbart att se! Betyg 9,5 känns helt ok, 10:an hade också varit rätt. Spåret gick utmärkt, alla pinnar och fullt betyg. När vi gick in på lydnaden som nr 7 var planen inte längre i samma skick som för de första ekipagen och raksträckan för framåtsändandet och inkallningen var riktigt geggig. De flesta moment gick ungefär som förväntat (fick dock dubbelkommendera på läggandet på inkallningen - usch för klibbig lera, tyckte Leia!). Att Leia skulle nolla krypet var jag förberedd på - hon gillar inte "novemberplaner" smiley. Dock fick vi en oväntad nolla på hoppet där Leia tvärstoppade precis när hon skulle hoppa - hjärnsläpp?! 60 poäng minus bara på de två moment vi nollade gjorde mig lite nervös - skulle det totalt räcka ihop till certpoängsgränsen på 210 (300 är max på lydnaden)? Känns ju lite märkligt att behöva räkna på poäng på denna nivån, men med hänsyn till rådande yttre förhållanden blir det så ibland.

När vi gick in på uppletandet hade ingen hund tagit in alla fyra föremål, några hittade bara två, andra tre. Vinden kom finfint från höger och Leia gjorde ett riktigt snyggt arbete, fina linjer och kanonfint sökarbete med lika bra näsa som alltid. Fyra föremål kom in på drygt 3 minuter och betyget blev 10 av en domare och 9,5 av kollegan som tyckte att Leia gått lite för långt utanför rutan i bakkant. Känns helt ok med 9,75. Kan också tillägga att det var ytterst få omtag denna gång smiley. Leia blev förresten än en gång enda hund som hittade alla fyra föremål. Leias uppletandestatistik är trevlig att läsa: hon har på samtliga sina tävlingar hittat alla fyra föremål, har två gånger varit under betyg 9 (8,5 och 8,75), därefter från 9 och uppåt med en handfull prydliga dubbel-10:or smiley.

Får säga att jag med viss bävan gick in i klubbhuset för att kolla mitt slutresultat. Jag visste att de två som hade gjort bra lydnad hade missar både på spåret och uppletet och den enda hund som hade bättre poäng än oss på spårmomenten (fullt pott) också hade rätt stora missar på lydnaden. Har nog sällan blivit så glad (och lättad smiley) över att se en resultatlista; Vi prickade cp-gränsen på lydnaden precis och med vårt övertag från uppletandet vann vi tävlingen på, för all del mycket(!) blygsamma, 554,5 poäng! Har aldrig tidigare under de 21 år jag tävlat på elitnivå fått cert på så låga poäng (men som sagt - utifrån de yttre omständigheterna får i alla fall jag direkt räkna bort ca 50 poäng på lydnaden...). Lika roligt var att en av mina duktiga träningskompisar, Fredrik med sin kelpie Hebbe, också fick sitt tredje cert och även han blev champion! Trea och fyra kom ytterligare två klubbkompisar från GMBK - sedan kom resten smiley. Heja GMBK!!!

"Vart är mina prylar?!" Uppletande-Drottningen gör sig klar! (Foto S Geijer)

A-provens baksida

November 2010Posted by Anna-Lena Mon, November 08, 2010 14:40:25

Det här med A-prov är inte helt enkelt. Först ska man ha tur att komma med på något prov. Sedan ska provet bli av, med allt vad det innebär. Därefter ska man helst ha lite tur med startnummer, vilka fåglar man får, och andra omständigheter. Hittills har jag inte riktigt haft lyckan med mig i denna provform, kan man nog lugnt säga...

I lördags skulle vi ha startat på Bergslagens A-prov. Äventyret började på fredagen då Maria J och jag möttes upp i Alingsås för att gemensamt åka till Kungsör. Den tre timmar långa turen på E20 gick smidigt med massa hundsnack och fram hittade vi också. Kvällen på Restaurant Åkholmen blev mycket trevlig - Helena är inte bara duktig på hundar, hon kan sannerligen laga god mat också! Tack igen!! Lördag morgon steg vi upp i god tid och värmde upp Trine och Leia med riktade markeringar på frostiga ängar. Allt kändes bra och när vi kl 08 svängde in på parkeringen var förväntan på topp. Då kom dagens kalldusch - provet gick inte att genomföra då dammarna frusit under natten och änderna flyttat till andra vatten. Jaha, inte mycket att göra - bara att åka tillbaka till Åkholmen och passa på att träna istället. Innan vi åkte passade vi på att titta närmare på Slottet - helt fantastiskt!

Träningen blev nyttig och givande - väldigt roligt att träna med Helena och Mats som är så duktiga och att se nyblivna championen labrador-Pondus och Leias syster Blomma i aktion! Efter ännu mer god mat åkte vi så småningom de tre timmarna tillbaka till Alingsås. Det blev således en väldigt trevlig resa - om än inte riktigt som vi tänkt oss...

Jag tror dock att ingen var mer besviken än Mats, som lagt ner många timmar på att förbereda provet in i minsta detalj. Vi fick se prov på lite av allt arbete han lagt ner i form av katalog (gratis!), "sponsor-startpåse" och sponsrade priser. Kan vara värt att tänka på i dylika sammanhang, att det inte bara är deltagare som "drabbas" - även domare, som i detta fall avstått tackjakter, och alla övriga funktionärer som behövs för att genomföra ett A-prov har avstått tid och har vissa kostnader för dagen som nu inte blev av. Vi startande är väl de som (utöver förberedande träning) lagt ner minst tid, och vi får förstås också tillbaka vår anmälningsavgift.

Nu hoppas jag förstås att jag får tillfälle att starta på i alla fall något mer prov med Leia och kanske även något med Dipper. Får nog bli en tur till Danmark i december...